torsdag 18 oktober 2012

Känslan av att inte vilja vara hemma...

Va på en liten kvällfika hos Simon & Fiffi tidigt ikväll, så mysigt! Fiffi hade bakat muffins och det bjöds på gott kaffe :) Måste bara berätta, dom är juh bara för söta! När vi kom dit hade dom köpt en jätte rolig leksak till Viggo som han kan ha när han är där :) Han tyckte den va jätte rolig! Dom ska troligtvis passa honom lite nästa vecka, kommer säkert gå super :)

Men iaf, för att komma till det som jag skulle skriva om...Satt här vid tvn, klockan va 20 i 10 och så hör jag bara hur något/några barn vrålar!? Går genast till dörren och kollar ut, ingen är i trappuppgången så jag öppnar dörren. Då är det barnen som bor i lägenheten på andra sidan huset (det ligger två lägenheter i mellen) jaja tänker jag efter att jag har lyssnat ett tag, detta är nämligen ingen ovanlighet! Men jag har fått en skrämmande känsla när det gäller pappan i den familjen...Har sett när han och barnen är i trappuppgången och ska ta hissen, hur han tar tag i pojken (den äldsta är en pojk som kanske är fem-sex år, och sen har dom en flicka som är lite yngre kanske två år.) för han gör la nått som pappan inte vill, fast jag har aldrig fattat vad det är. Så rycker pappan tag i armen på pojken och det ser riktigt otäckt ut! Så känslan är inte bra, så där riktigt otäck ni vet!
Men så går jag tillbaka till soffan, lite smått orolig att Viggo ska vakna, barnen skriker rätt högt. Helt plötsligt hör jag bara hur en man skriker, antagligen pappan (och detta hör jag när jag sitter i soffan med tvn på)
- Nu får det vara nog!! Nu håller ni käft!!!! 
Jag bara stelnar till i hela kroppen, går till dörren igen och hör hur barnen skriker ännu högre och även hur (grannarna närmast oss har också en liten) hur h*n också har börjat gråta, antagligen av att dom har hört grannarna längst bort...
Jag kan inte hjälpa det men tårarna började rinna direkt, det va så jädra obehagligt att höra att jag mår riktigt dåligt :( Hämtade min telefon direkt, ringde Henke och gick ut på balkongen (där jag inte hörde dom). Fy fan alltså, tankarna snurrar...va händer bakom dom dörrarna?!

Nu sitter jag här hemma och känner att jag inte längre vill bo här, vill helt enkelt inte vara hemma :( Jag tycker det är så obehagligt!
Jag har ett telefonsamtal att ringa i morgon kan jag juh avslöja...(sen kan ni juh själva räkna ut till vem det är)

1 kommentar:

  1. Nej usch och fy!! Fy tysan vilken klump man fick i magen när man läste detta! Sådana föräldrar borde inte få ha barn! Hoppas att dom du ringde kan göra något åt saken! Det är inte du som ska behöva flytta på dig Tova det är pappan som borde lämna familjen eller kanske sitta inne.. Det känns ju som barnmisshandel.. :(

    SvaraRadera